Att bo med andra, del 2

Jag tar tillbaka allt jag har sagt om att det går bra att bo med andra. Det funkar inte speciellt bra när min rumskompis inte har nån respekt överhuvudtaget för att jag faktiskt vill sova. Mina rumskompisar har helt annan dyngsrytm än mig. Jag går och lägger mig på kvällen och går upp på morgonen. De är uppe halva nätterna, blir trötta och sover hela förmiddagen istället. (De sover istället för att gå på föreläsningarna.)

Igår kväll, Mitt doorm room, strax efter elva.

Jag: Trött och förkyld, går och lägger mig.

Min rumskompis och hennes kompisar: Högljudda och dryga, diskuterar vem som skulle vinna en dance-off mellan Beyonce och Xiara (Vet inte hur de stavar sina namn.)

Jag: Hoppas att de ska fatta vinken att jag faktiskt gått och lagt mig.

Dom: Börjar kolla på en DVD.

Jag: Ber dem att vara tysta och släcka i taket, lyssnar på Air på min mp3-spelare. Lyckas faktiskt somna.

Dom: Glömmer bort att vara tysta, börjar ha en livlig diskussion om slutet på filmen.

Jag: Vaknar (rätt pissed-off). Frågar om de inte ska gå och lägga sig snart, klockan är ändå tjugo i ett. (Känner mig som en grinig pensionär.)

Dom: Går äntligen hem.

Jag: Tänker hatiska tankar en liten stund, somnar till slut om.